5 månader på resande fot

Den 6 oktober lämnade jag och Marcus Sverige. Vi flög till London - Hong kong - Brisbane. Där startade vårt äventyr. Vi kom att stanna i Australien i 3 månader. Under de månaderna spenderade vi större delen utav resan längst östkusten. Från Cape Tribulation i norr till Port Macquire i söder. Exempel på platser vi besökte är Magnetic Island, Whitsundays, Byron Bay och Surfers paradise. Vi bodde i Sydney i 1 månad över jul och nyår. Under den tiden bodde vi på hostel första 10 nätterna, senare i vår Australiensiska kompis Pauls lägenhet tillsammans med hans två rumskompisar. Här firade vi jul tillsammans med våra vänner i Sydney. Efter detta flyttade vi till ett stort nybyggt hus i Paramatta, där vår vän Lisa var hundvakt. I detta huset blev vi en tillfällig liten familj. Vi va 6 personer och en hund. Plus att Bea sov över ibland. Jag och Marcus sov på madrasser i det ena vardagsrummet och jag har nog aldrig sovit så gott. Det va helt underbart. Den 6e januari lämnade vi Australien. Det kändes dystert men samtidigt efterlängtat. Vi hade fler ställen vi ville upptäcka. Vi flög till Fiji, en stad på fastlandet som hette Nadi. Här bodde vi precis ute vi vattnet och lärde oss att på Fiji är utbudet av mat ganska begränsat. Egentligen ganska logiskt med tanke på hur off det ligger, men ändå inget vi va beredda på. Och några kvällar var vi utan ström i flera timmar. När vi landade oå FIjis flygplats stod det "Welcome to paradise". Och det stämde! Vi åkte ut på Bounty Island och vidare till ett par öar till. Där var så himla fridfullt, vackert, bedårade. De va paradiset. Det va regnsäsong, men majoriteten av dagar var himlen klarblå. Det var väldigt varmt och kritvit sand. Ljusblått vatten. Revhajar som simmade enda intill stranden. På nätterna regnade det ofta, och blixtrade och dundrade på ett sätt som man verkligen inte är van vid. Det va skrämmande men spännande. Vi bodde i små hyddor och jag och Marcus kramade om varandra när de värsta oväderna höll oss vakna om nätterna. Efter nästan 3 veckor på Fiji var det dax att flyga vidare. Inte helt lätt som ni kan förstå, men det som gjorde att vi samtidigt var glada att åka var att Fiji var ganska dyrt och som jag nämnde, begränsat med mat. Det var huvudsakligen lammkorv och fisk som gällde. Något varken jag eller Marcus tycker mycket om. Vårt flyg tog oss till Melbourne där vi sov på flygplatssoffor en natt. På morgonen flög vi vidare till Bali. men utan våra väskor. Det hade skett ett misstag på flygplatsen och våra väskor hade hamnat fel. Så dem såg vi inte skymten av förrän 3 dagar senare. På Bali i Indonesien tog vi en taxi till Ubud. Den taxiresan va värre än den värsta karusell. Haha. Jag höll i mig så knogarna vitnade. Överallt dök fartfyllda mopeder upp och fick lägga band på mig för att inte skrika. Det gick så fort och marginalerna va små. Det är ett mirakel att ingen skadade sig, men antagligen gör folk det. Dagligen. Skulle gissa på en miljon procent fler olyckor där i veckan än i Sverige. Ubud var kulturcentrum och här gick vi i hantverksaffärer dag och kväll. Det var svårt att bestämma sig bland all fantastisk handgjord inredning. Efter några dagar lämnade vi för kuststaden Kuta där maten och shoppingen var betydligt mer modern. Här kom vi över ett drömlikt hotellrum och för första gången på länge fick vi uppleva lyx och avslappning. Det blev en chans att äta lite nyttigare och ta det lugnt. Vi shoppade och simmade i poolen som låg precis utanför vårt hotellrum. Vi åkte aldrig till de omtalade Gili-öarna eftersom vi ville spara det till en vinter längre fram. Efter Fiji kändes det inte rättvist. Man blir på nått sätt mätt på alla drömlika syner. Efter Bali flög vi till Thailand via Singapore. Vi var inte jätteförtjusta i Phuket. Vi var på en magi och Elefant show som hette Fantasea. Och det va helt underbart. Vi hade inga förväntningar alls men gick därifrån förstummade. Det va fantastisk! Och den kvällen såg vi också lustiga papegojor och vittigrar. Känns som vi sett alla djur som bara finns på denna resan haha. Phi-phi hade förändrats när vi kom dit. Det va fortfarande underbart och stranden är väldigt stilla och häng för massvis med glada backpackers. På kvällen var det strandfester och eldshower och marcus var och dök. Men tyvärr hade turismen ökat än mer och hela ön var belamrad. Taxi boat??? Var nästan allt man hörde från thailändarna och överallt fanns det hamburgare/pasta bolognese som alternativ på restaurangerna. Tyvärr, snart kommer man nog välja kambodja eller vietnam före thailand eftersom det börjar bli så turistanpassat att det förlorar sin charm. Vi reste vidare till andra sidan landet där Koh samui och Koh Panghan ligger. Två härliga öar, men dem precis som förgående. Belamrade av turism. Koh tao däremot. Älskade lilla koh tao blev vår favorit ö. Liten, underbar. Solnedgång varje kväll. God thaimat. Chang och dykning. Fina stränder ännu inte bombarderade med longtailbåtar i väntan på att stå till tjänst. På kväden blev det eldshow och fest och jag och Marcus målade neonfärger i ansiktet och på kroppen. Det lös när vi dansade. Sjukt kul! Sista dagarna i Bangkok va vi sjuka. Där fick vi för att jag sa "tänk att vi inte varit sjuka på hela resan". haha Men det va okej. Sen flög vi dirketflyg hem, utan mat i 13 timmar. För vi hade glömt trycka i "mat". Sen väntade snöregn på Hyllie och middag med min familj! Vad jag saknade: Vänner, Familj, Kranvatten, Hund, Godis, Mat, att göra något vettigt osv osv. Inga materiella saker. I nästa inlägg kommer bilder. Puss och kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0