Jag är inte rädd. Inte alls.

Min älskade har dött.

Mitt hjärta har krossats.

Jag kan gå ut ensam mitt i natten,

i vilket land som helst, jag kan åka med dig var som helst, utan hjälm.

Kan säga vad jag tycker.

Jag kan älska, kan hata.

Jag hade kunnat gå genom en folkmassa utan kläder, jag kan gråta när som helst

När vi är ledsna, då kan vi skratta

Kan gå och lägga mig ensam, eller va ensam.

Jag tål smärta. Jag kan be om en tjänst.

Jag behöver inte sova. Eller så somnar jag om.

Kan skrika mig hes, kan springa långt.

Vågar fråga, vågar svara. tar reda på.

Mitt hjärta är helt igen.

Jag ser.

Och jag har hört.

Jag är verkligen inte rädd.

Inte förvånad.

Öppen.

Det som inte kan, får hända. Det har hänt. Det händer. Det kan hända igen.

Vadå då

Våga vara tyst, våga gömma dig,

våga kliva fram

Ge inte upp. Ge fan inte upp.

Det finns dem som ger upp. Jag kände en som gav upp.

Säg hej.

Le.

Visa dig.

Skratta. Smyg.

Berätta något.

Berätta något innerligt, få dem att lyssna, tystnad, bara ord, bara berätta. Berätta.

De vill höra.

Så vackert :)

 

Ikväll Indian side och bio.

Ha de